Många intryck och smaker har det blivit under dagarna i Jämtland - en resa som jag har sett fram emot länge...
För en vecka sedan begav jag mig norröver med Go Slow Travels lilla Fiat 500. Mitt första stop blev längs vägen hos en liten med välrenommerad ostproducent som jag hade blivit tipsad om. Fortsatte sedan vidare mot Oviken för att få en rundvisning av Kristina. Fick provsmaka min första stut vilket är mjukt tunnbröd med smör (från gården) och getmese och vit getost. God och en bra start på matupplevelsen av Jämtland.
På mitt första boende fick jag träffa Leif och Margith Wikner som visade runt mig på hotellet Persåsen. En plats fylld med hantverk i alla dess slag. Kunde inte ens föreställa mig att det fanns så mycket att titta på. Platsen andas trä.
Vaknade tidigt, kl. 4 för att få vara med och mjölka fäbodkorna uppe på fäbodvallarna. Det var bara att kränga mig i blåstället och följa med ut till lagå'n där de fem fina kossorna huserade tillsammans med två getter, två små hästar och tre söta kalvar. Tillsammans med butösen Maja och hennes nyanlända arbetskamrat Mia, hjälpte jag dem att få korna mjölkade och sedan omvandlades komjölken till ost av Majas mamma Stina nere vid fäbodarna. Ett mathantverk som inte så många kan idag. Kul att få se hur det går till att spjälka mjölken vilket gör att ur ena ändas rinner det ut ”mellanmjölk” och ur andra ändan av den handdriva maskinen rinner det ut grädde. En liten klocka berättade om man vevade för snabbt eller för långsamt. Efter en behövlig god grötfrukost i sällskap av några myggor, goda vänner till Maja och getterna var det dags för mig att åka vidare. Hoppas att jag en dag får komma tillbaka hit. En värld som alla borde få uppleva.
I en by på 500 invånare så finner vi ett av landets bästa ysterier, ett ölbryggeri som snart får slå upp portarna och ett vedugnsbageri. Det finns inte många platser i Sverige där dessa företag skulle överleva. Jämtland och människorna här fascinerar mig!
Kullens Gårdsmejeri i Klövsjö blev en oas för mig. Efter att ha hejat på ägarna Stephen och Leif samt deras nykalvade skönhet, fick jag en ”Smörgås de Luxe”. Desto av hemmabakat bröd och toppade med tre olika getostar. Fantastiskt gott och lyxigt att sitta uppe på andra våning med en kopp te i lugnan ro. Färden fortsatte några hundra meter till det nystartade vedugnsbageriet i byn. Tre driftiga kvinnor har tillsammans skapat ett bageri/konditori där de bakar skräddarsydda tårtor, surdegsbröd och praliner. Dessutom säljer de ekologiska utvalda produkter i en del av butiken.
En god lunch fann GPSn åt mig några kilometer söderut. En tallrik jämtländska charketurier – jag kan helt enkelt inte få nog av kallskuret och ostar…
Den natten sov jag i ekologiska sänglinnen på en av de äldsta gårdarna i Jämtland. Med mycket kärlek och eftertanke har Camilla och Niklas gjort denna släktgård till ett litet paradis både för ögat och för magen. Nere vid vattnet har de byggt en modern vedeldad bastu med utsikt över Storsjön. Här skulle jag kunna ha stannat länge…
Efter en 5stjärnig frukost med värdparet begav jag mig återigen ut på vägarna för att besöka ett närliggare bageri. Kerstin öppnade dörren och bjöd på kaffe, nygräddat bröd med marmelader från traktens olika producenter.
På Jämt-Tina möts jag av en färgstark Tina som producerar olika produkter av havtorn – Nordens Passionsfrukt. I det fina växthuset växter vindruvor, persikaträd och tomater. Här kan man sitta och äta en god lunch och bara njuta av grönskan.
Manne Mosten, min co-driver för de kommande två dagarna mötte upp mig här för att följa med under resan upp till Åretrakterna. Han är en person som har många berättelser om platserna, människorna och maten i Jämtland. Perfekt sällskap under min resa! Manne brinner för sina hemtrakter, producenterna och vill skapa möjligheten för turister att få uppleva dessa platser och dess matarv.
Manne känner alla – alla känner Manne! Hälsade på folk lite här och var längs vägen, kul att få ansikten på de människor som skapar matglädje.
Östersund, en stor liten stad, den enda i Jämtland var fylld med lunchande jämtar och turister. Det märktes att sommaren har anlänt till staden. Kaffe i solen med choklad från Alsens (uttalas INTE Alséns...) satt fint under tiden vi diskuterade kommande resrutt.
Över Frösön gick färden och ett spontanstop på Byhuset ledde till en god lunch tillsammans med ägarinnan Agneta. Svårt att hålla tidschemat…inser att Go Slow har satt sina spår – vilket bara kan ses som något positivt. Redan efter en timma var vi tre timmar försenade…
Upp till Åre kom vi. Men innan dess fick jag hälsa på hönorna på Kretsloppshuset – ytterligare en oas! Vilket ställe och vilka eldsjälar. Verkligen värt ett stop – det blev faktiskt två under resan.
Upp upp upp till Buustamons Fjällgård där Linda tog emot oss och visade oss till stugan som hade en milsvidd utsikt över bergen. Otroligt stilla, vackert och harmoniskt. Middagen bestod av jämtländska smaker på en av Åres bästa restauranger. Sov som en stock den natten och vaknade av att solen fortfarande inte hade gått ner. Lite ovan av dessa nordliga breddgrader och väntar på att det ska bli mörkt – inser att väntan är lönlös. Fick oss en guidning i det nu legala bränneriet nere i källaren på Buustamon.
Längs grusvägar över Åre kom vi fram till Fäviken. Mycket vackrare än så här kan det nästan inte blir… Måste upplevas.
På Kaxås Vedugnsbageri fick vi en skön avslappnad stund i solen med ägarna Kersti och Peter. De arrangerar brödkurser som jag hoppas kunna få vara med på en vacker dag. Allt är ekologiskt, biodynamiskt och med stor omtanke.
Sedan var det dags för ett mejeribesök i Hammerdal hemma hos Gert och Gunilla. Möttes av Gert som bryter på stockholmska – lite ovanligt men rätt skönt att höra. Gården har getter, en sällskapssjuk katt, ett sto med sitt föl som inte hade många veckor på nacken. Här går getterna på olika plan för att få uttrycka sitt naturliga beteende med att klättra. Gert bjöd på en makalöst god middag - ostprovning, älgstek med en sagolik potatisgratäng med hans egen grönmögelost. Sedan en hemmabakad chokladkaka. Färden tillbaka till Östersund kördes i paltkoma...
Nästa dag fick jag möta bröderna Jan-Anders och Bengt-Johnny som är producenter av rabarbervin, mjöd, marmelader, honung, nektar, torkade bär... Idéerna tar inte slut för dem! Nu har de även öppnat en liten restaurang där de serverar jämtlänsk mat som ackompanjeras med deras produkter. Rena och äkta smaker!
Inte långt från bröderna fann jag paret Eva och Dan som var i full färd med att tillaga middag födelsemiddag till två 60-årsjubilarer. På sin lilla gård tilllagas vackra middagar, syltas skogens godsaker och erbjuds boende att. En fin gästfrihet i en mycket vacker miljö!
Min sista natt spenderade jag på Björknäsgården där jag också fick en god middag i kvällssolen - som fortfarande inte gick ned...
Sista dagen innan hemfärd fick jag möta Ullas man Johnny på den lilla getgården söder om Östersund, Smååkrans Getgård. Här kan man få vara med i ostproduktionen och hälsa på de fina getterna. Passerade marknaden i Bodsjön där Ulla stod och sålde sina ostar. Fick till och med prata lite italienska med en smyckesförsäljerska på marknaden. Mina två världar fick mötas - Italien kontra Jämtland. Oavgjort...
Hem genom soliga Sverige mot Stockholm.
Tackar kära Jämtland och de fantastiska människor som jag har mött längs vägen!
Ett extra tack till Manne för hans resesällskap och alla berättelser som berikade resan!
Hoppas få vägarna förbi snart igen...
Gnocchi äts som primo piatto i Italien. Vi kan även finna dem i soppor.
