Toscana på hösten var en ny upplevelse för mig. Tänk att hamna mitt i vinskörden på Corte di Valle, där vi bodde och se hur släpvagnar lastade med Sangiovese druvor (mest) tippas i maskinen för avstjälkning och pressning. Eller en tidig promenad upp mot slottet Vicchiomaggio och se kullarna inbäddade i morgondis, som gör att landskapet med vinodlingar och grågröna olivträd liknar fonden i gammal målning. Fast bakgrunden till Leonardo da Vincis berömda ”Mona Lisa” som målades på en gård inte långt från Greve, visar ett betydligt vildare landskap än Chiantis mjuka kullar.
En ny upplevelse var det också att instruera matroade svenska resenärer i toscansk matlagning. Oftare har det varit jag själv som varit elev på matlagningsdagar med kockar och andra matkunniga.
Nu stod jag, tillsammans med Sara Nilsson från Go Slow Travel framför sex nyfikna och skulle berätta och instruera om de rätter som vi skulle laga till middag. Var alla nödvändiga prylar fanns i skåp och lådor var jag till en början lika okunnig om som resenärerna, men stämningen var god och vi hittade allt som behövdes. Utanför köksdörren växer salvia, basilika och timjan, bara att plocka. Lite vin i maten och lite i glaset gjorde sitt till för smak och humör.
Att prestera som journalist och matskribent innebär oftast ganska ensamt jobb framför datorn och vid spisen. Synpunkterna på de recept jag gör är inte så vanligt att få direkt, oftast här man inte av läsarna alls – om det inte blivit något fel förstås. Nu blev det respons direkt: oklarheter i recepten klarades ut och att de toscanska klassiker vi tillagade smakade gott hördes vid matbordet!
Även våra italienska värdar Irene och Marco gillade smakbitarna – utom en detalj med våra friterade zucchiniblommor, de stora gula på squashplantorna. Vi borde ha tagit bort den aningen beska pistillen inuti, påpekade Irene.
Man kunde förstås också kalla det för en liten pikant smakbrytning i den annars ganska så milda anrättningen…
Att handla till matlagningen var en upplevelse för ett matfreak. Grönsaker och frukt på söndagsmarknaden på torget i Panzano där vi köpte citroner, röd Trevisosallad, gyllengula persikor och tomater. Vi besökte den stora matmarknaden i Florens (San Lorenzo) med olika specialiteter: pärlhöna och övrigt fjäderfä, trippa (mage) och andra inälvsdetaljer, torkad frukt och nötter, fisk av många slag, vackert upplagd frukt och grönsaker, ostar och många delikatesser. Extra bra service fick vi där tack var Sara, som arbetade på marknaden när hon bodde ett år i Florens. En omtyckt person, det märktes.
Getfarmen utanför Greve bjöd på smakprov av sina olika, goda ostar.
Charkuteriet i Poggibonsi lät oss smaka sina goda korvar, bland annat av den återupprättade grisrasen Cinta senese. Naturligtvis måste vi handla några smakminnen att ta med hem till Sverige!
Jag önskar att jag också hade fått se saffransodlingens krokusar i blom, men det var lite senare på hösten, i mitten av oktober. Inte undra på att saffran är en dyr krydda när man inser vilket arbete det är som ligger bakom skörd och torkning.
Olivskörden hade också varit intressant att vara med om. Den kommer i gång först i slutet av oktober eller i november.
Det måste nog bli flera resor till Toscana.
Berit Lyregård, Ciceron på vår matspecial 2010
0 kommentarer:
Skicka en kommentar